Together med Mia Lundin, sjuksköterska & specialist på kvinnohälsa & gynekologi
Augusti 2025
En together krönika med Mia Lundin om när ingen lyssnar, kvinnors ohälsa och att hitta sitt gamla jag.
Mia är legitimerad sjuksköterska i Sverige, och specialistsjuksköterska inom gynekologi och obstetrik i USA med över 35 års erfarenhet av att behandla och stötta kvinnor genom hormonella förändringar både i USA och i Sverige. Hon är författare till böckerna “Nya Kaos i kvinnohjärnan”, “Vägen till hormonell balans” och “Mat för hormonell balans”, och föreläser regelbundet om kvinnohälsa i Sverige och internationellt.
Plötsligt känns livet tuffare. Sömnen är rubbad och tålamodet kortare. Det är inte inbillning och det är inte ”bara stress”. När hormoner och hjärnkemi hamnar i obalans förändras hela du.
Jag har själv varit där, med erfarenheter både som kvinna och i mitt yrke. Kvinnor som kommer till mig berättar att de redan har träffat alla slags specialister – gynekologer, urologer, neurologer, psykiatriker. De sitter mitt emot mig, ibland med tårar i ögonen, och frågar:
”Kan jag någonsin bli frisk?”
”Kan jag någonsin känna ett inre lugn igen?”
De berättar att de fått allt från p-piller till antidepressiva och mediciner mot bipolär sjukdom. Men inget har hjälpt dem att hitta tillbaka till sitt gamla jag. En del överväger självmord. Andra lever i en avgrund av sorg. Några är helt utmattade, andra så fyllda av ångest att de knappt vågar prata. Gemensamt för dem alla är den djupa besvikelsen: att inte få svar på sina frågor eller hjälp med sin hälsa. För de vet att något är fel och de vet att de förtjänar något bättre.
”Av alla stressrelaterade sjukfall är 79 procent kvinnor och allra sämst mår de yngsta, i åldrarna 16-29 år.”
Nästan en miljard människor världen över lever med psykisk sjukdom. Sverige är inget undantag. Psykisk ohälsa har ökat stadigt sedan 2010 och står idag för nära hälften av alla sjukfall. Kvinnor drabbas hårdast. Av alla stressrelaterade sjukfall är 79 procent kvinnor och allra sämst mår de yngsta, i åldrarna 16–29 år.
Situationen är ohållbar. Och, enligt min erfarenhet, ofta onödig. Många av dessa kvinnor skulle kunna må bättre, ibland med relativt enkla åtgärder.
Efter tre och ett halvt decennium och tusentals patientmöten vet jag att vi behöver en annan sorts vård för kvinnor. En vård som bygger broar mellan traditionell medicin och nya behandlingsmetoder. En vård som tar sig tid att lyssna och som letar efter orsaker – istället för att nöja sig med att dämpa symtomen med ett piller.För även i en tid med mer information än någonsin möter jag kvinnor som fått höra: ”Allt ser bra ut” – trots att de knappt känner igen sig själva.
De biter ihop. Återgår till vardagen och tror att det är så här livet ska kännas nu.
Varför mår så många kvinnor dåligt och varför hittar vi ofta inte svaret? Det du borde ha koll på.
Bakom symtomen finns sällan bara en orsak. Ofta är det flera pusselbitar som saknas. Här är några av de vanligaste jag ser hos mina patienter och hur de kan visa sig i vardagen:
- Stress – den tysta boven
Du vaknar redan trött, tar dig igenom dagen med kaffekoppen som livlina och somnar sent med hjärtat som dunkar för hårt. Vårt hormonella system är extremt känsligt för stress. Långvarig stress stör den hormonella balansen och tömmer förråden på viktiga lugnande signalsubstanser som serotonin och GABA. Då kan små vardagsproblem kännas som höga berg att bestiga. - Brist på självomhändertagande
Du finns alltid där för andra – barn, partner, arbetskamrater, men när var det senast du verkligen fanns där för dig själv? Att aldrig fylla på den egna energin är som att köra bil med nästan tom tank, till slut stannar den. - Obalans i signalsubstanserna
När serotonin sjunker kan världen kännas orolig. När dopamin är lågt försvinner motivationen. När GABA brister är det svårt att slappna av. Dina könshormoner stöttar dina signalsubstanser – östrogen stöttar serotonin och progesteron stöttar GABA. När hormonerna svajar påverkas därför även balansen i signalsubstanserna. - Tarmproblematik
Tarmen och hjärnan är i ständig dialog genom det så kallade mag-hjärn-axeln. Dina tarmbakterier påverkar inte bara matsmältningen utan även signalsubstanser som serotonin. Hela 90 % av kroppens serotonin produceras faktiskt i tarmen. En balanserad och varierad tarmflora stödjer produktionen och bidrar till lugn, bättre sömn och stabilt humör. Obalanser i tarmfloran – till exempel efter långvarig stress, ensidig kost eller för mycket socker kan däremot trigga inflammation, störa hormoner och försämra ditt mående. - Näringsbrister:
– Järn: låga järnvärden kan orsaka trötthet, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning och andfåddhet.
– B-vitaminer: brist kan ge nedstämdhet, depression, oro, ångest, irritation och ökad PMS.
– Magnesium: för lite kan leda till muskelkramper, sömnproblem och huvudvärk.
– D-vitamin: låga nivåer kan dra ner både energin och humöret, särskilt vintertid. - Proteinfattig kost
Protein är byggstenarna för dina signalsubstanser. Brist kan orsaka symtom som oro, ångest, humörsvängningar och störd sömn. - Sköldkörtelproblematik
En sköldkörtel som arbetar för långsamt gör att hela kroppen går på sparlåga. Du fryser, känner dig nedstämd, går upp i vikt och orkar mindre. Går den på högvarv kan du istället känna dig uppvarvad, svettig och ångestfylld. - Hormonell obalans
Hormonell obalans kan ge en rad känslomässiga, mentala och fysiska symtom, och vilka du upplever beror på vilka hormoner som är i obalans. I förklimakteriet kan hormonerna svaja rejält och orsaka symtom som kort stubin, humörsvängningar och riklig mens. I klimakteriet är östrogennivåerna mycket låga, vilket påverkar sömn, sexlust, motivation, minne och ork och det är lätt att tro att man ”bara blivit sådan nu”. - För mycket skärmtid
Dygnet runt har vi en skärm inom räckhåll – mobilen, datorn, surfplattan, TV:n. Problemet är att skärmanvändning inte bara stjäl tid från återhämtning och sömn, utan också påverkar hjärnan direkt. Det blå ljuset från skärmar stör melatoninproduktionen och gör det svårare att somna. Ständig uppkoppling och informationsflöde triggar hjärnans stressystem, höjer kortisolnivåerna och gör oss mer splittrade.
Från ohälsa till balans – 9 nycklar till bättre mående
- Minska stressen
Skapa pauser varje dag. Andas djupt, sänk tempot och välj bort sådant som tömmer dig utan att ge tillbaka. Prioritera sömn och återhämtning lika högt som jobb och träning. - Prioritera självomhändertagande
Avsätt tid i kalendern för dig själv – precis som du gör för möten och andra. Små ritualer som en promenad, meditation eller att läsa en bok kan fylla på din energi. - Stärk signalsubstanserna
Ät näringsrikt, rör på dig regelbundet och se till att hormonerna är i balans. Bioidentiskt progesteron och östrogen kan, när det är rätt för dig, stötta hjärnans lugn- och må-bra-system. - Vårda tarmen
Ät varierat med mycket grönsaker, fibrer och gärna fermenterade livsmedel som surkål eller yoghurt. Minska på socker, vitt mjöl och processad mat. - Fyll på näringsdepåerna
Ta blodprover och åtgärda brister. Järn, B-vitaminer, magnesium och D-vitamin är vanliga nycklar till mer energi och bättre humör. - Ät tillräckligt med protein
Sikta på protein till varje måltid – ägg, fisk, kyckling, nötkött, baljväxter eller tofu – för att ge hjärnan råvarorna den behöver för att bygga dina så behövda signalsubstanser. - Kolla sköldkörteln
Vid trötthet, frusenhet eller oförklarliga viktförändringar – be om blodprov för TSH, fritt T4 och fritt T3. Rätt behandling kan ge tillbaka både energi och ork. - Balansera hormonerna
Lär dig känna igen signalerna från din kropp för att utvärdera vilken hormonell fas du befinner dig i. Var inte rädd för att söka vård som tar klimakteriet och förklimakteriet och PMS på allvar. Rätt hormonersättning kan göra stor skillnad. - Begränsa skärmtiden
Lägg undan mobilen en timme innan läggdags, använd blåljusfilter på kvällarna och bestäm “skärmfria zoner” hemma. Använd frigjord tid till social kontakt och återhämtning.
Oavsett hur långt ifrån ditt gamla jag du känner dig just nu finns det alltid en väg tillbaka till hälsa och livsglädje. Kroppen har en fantastisk förmåga att läka när den får rätt förutsättningar. Ibland handlar det om små steg, ibland om större förändringar. Du är inte ensam, och du är inte “för gammal”, “bara trött” eller “för sent ute”. Det finns alltid nya pusselbitar att lägga, alltid nya dörrar att öppna. Ge inte upp. Ditt bästa liv kan fortfarande ligga framför dig.
