Together med Lotta Borg Skoglund om adhd hos vuxna kvinnor.
STOCKHOLM April 2024
Lotta Borg Skoglund är docent vid Uppsala universitet, överläkare i psykiatri med specialinriktning på adhd, och grundare av SMART Psykiatri och Letterlife.
Vi har hört från vänner som har bekanta som forskar kring adhd att
det är ett relativt outforskat område, stämmer det tycker du?
Nja, alltså det finns nog få psykiatriska diagnoser behandling av detsamma där det finns mer forskning än för just ADHD. Men historiskt har dessa studier i princip uteslutande gjorts på pojkar och män. Så om du menar att ADHD hos flickor och kvinnor är ett relativt outforskat område, är svaret JA!
Vad definierar en adhd-diagnos hos vuxna kvinnor. Finns det några specifika kännetecken eller är det väldigt varierat? Nämn gärna några vanligt förekommande kännetecken eller beteenden.
ADHD är en mycket heterogen diagnos, dvs den kan ta sig mycket olika uttryck hos olika människor så det alltid ytterst individuellt vad som kännetecknar någons ADHD. Men på gruppnivå får flickor och kvinnor oftare ADD-diagnos, dvs ADHD ”utan H:et” alltså utan för omgivningen lika synlig hyperaktivitet. Det betyder inte att kvinnor inte har ADHD utan snarare att deras hyperaktivitets-symtom tar sig lite andra uttryck. Tex som inre rastlöshet, stress eller känslomässig instabilitet. Många vuxna kvinnor berättar också att de kämpar extremt hårt för att inte deras ADHD-symtom ska märkas för omgivningen. Det kan leda till att de utvecklar effektiva men väldigt resurskrävande strategier som att tex dubbel- och trippelkolla allt de gör eller att ta med sig jobbet hem och jobba ikapp när andra är lediga.
Vad är din erfarenhet från vuxna kvinnor som får diagnosen i vuxen ålder. Vad säger forskningen där?
Det vi ser i vår forskning är att vuxna kvinnor får sin diagnos flera år senare än vuxna män. Under dessa år har de ofta sökt vård (och förklaringar) till sina svårigheter på många andra ställen inom hälso- och sjukvården. De har också ofta utvecklat både psykisk och kroppslig samsjuklighet och använder många olika typer av läkemedel som inte har haft så stor effekt på deras svårigheter. Många har varit sjukskrivna för utmattningstillstånd både en och flera gånger innan de får sin ADHD-diagnos.
Vad är vanligt förekommande missuppfattningar om adhd som diagnos?
(Enligt forskningen och din erfarenhet på området).
Missuppfattning 1: Män har ADHD och kvinnor har ADD. Fel! Men kvinnor döljer och kompenserar ofta för sin hyperaktivitet och impulsivitet. Deras hyperaktivitets/impulsivitets-symtom kan också ta sig lite andra uttryck. Tex som inre rastlöshet, stress eller känslomässig instabilitet.
Missuppfattning 2: Män och kvinnor kan behandlas på samma sätt. Fel! Det finns både sociala och biologiska orsaker till att vi behöver förstå könsskillnaderna. Dels för att samhället förväntar sig olika saker av kvinnor och män men också för att vi har två helt olika system för könshormoner som påverkar hjärnan och allt från ADHD-symtom till läkemedelseffekt.
Om man tror att man har adhd, hur går man tillväga för att få en utredning?
Idag kan det vara ganska långa köer för utredning på sina ställen i Sverige. Dessutom har reglerna för vem som bör prioriteras för att göra en utredning förändrats över tid. Många kan därför känna sig rätt frustrerade och avvisade i kontakten med hälso- och sjukvården. Själv så bygger jag appen Letterlife för att man ska kunna få all den kunskap och stöd man behöver även utan diagnos. I praktiken väljer dock många ändå att göra en utredning och vänder sig då ofta istället privat.