Together med Diana Pellgaard

Hej Diana, tack snälla för att vi får lov att intervjua dig! Berätta för oss, hur ditt liv såg ut innan flytten till Småland?
Jag bodde i Stockholm i nästan 10 år och arbetade på H&M:s inköpskontor. Jag tror att jag utifrån sett levde ett liv som många kan idealisera. Ett eftertraktat jobb, en lägenhet i stan och ständigt i en storstadspuls där jag var omgiven av att det oavbrutet hände saker. Normen sa till mig att jag borde känna tacksamhet för det jag hade. Jag tror att det var därför jag länge trängde bort känslan och längtan efter något annat som växte inom mig. Jag upplevde att jag hamnat i det så kallade ekorrhjulet. Levde jag mitt liv som jag ville eller som jag lärt mig?

Vad var det som fick dig att ta steget att faktiskt våga byta ut din vardag mot den du har idag?
Jag tror att ögonblicket när jag på riktigt vågade ifrågasätta mig själv och livet jag levde blev helt avgörande. Det var första gången jag på ett genuint sätt kände att jag behövde vara sann mot mig själv och tillät mig själv att inse att det inte var det här livet jag ville leva. Jag ville bo på landsbygden, långt ifrån storstadslivet och allt vad det innebär. Om jag så skulle behöva flytta själv. Jag tror att jag starkt levde med föreskriften om att det krävs en parrelation för att göra den livsförändringen. Att det är ingenting man gör på egen hand. Men jag gjorde det, helt själv. Lämnade storstadslivet för livet på landet, solo.

Om du jämför ditt mående idag med tiden i Stockholm, hur skulle du beskriva det då?
Jag mår så otroligt mycket bättre på alla plan idag tack vare att jag flyttade. Det går nästan inte att beskriva skillnaden mot hur jag mådde när jag bodde i Stockholm. Idag känner jag att jag lever livet mer fullt ut och det liv jag drömt om att få ha. Miljöombytet har gjort att jag vuxit enormt som människa. Det blev inte bara den största förändringen hittills i mitt liv, utan också början på en själslig resa.

Jag har blivit starkare, både fysiskt och mentalt, tack vare att jag vågade göra detta. Att bo på landet, helt omgiven av naturen, att kunna kliva precis utanför dörren och se en stjärnklar himmel samtidigt som det är fullkomligt tyst, har en helande effekt. Jag känner en stor respekt för att vi har möjligheten att bo i denna sagovärld som Sveriges landskap faktiskt är. Jag tror att många i hög grad skulle må bättre av att våga ta klivet att flytta till landsbygden eller en mindre ort/stad.

Vad har varit mest positivt vs negativt med förändringen?
Jag valde att göra en väldigt drastisk förändring. Egentligen så drastisk som det i princip går att göra.

Jag flyttade rakt ut på landet där kollektivtrafik inte existerar överhuvudtaget. Och utan att ha ett körkort. Därför blev körkortet lite på liv eller död för mig.

Jag bodde här i tre månader utan att kunna ta mig någonstans, med närmsta samhälle 2 mil bort. Jag tror aldrig jag upplevt en sådan ren lycka när jag klarade uppkörningen och uppskrivningen på samma dag. Jag blev så glad så jag sprang till skolan min pappa arbetar som lärare på, rakt in på hans lektion medan jag grät och skrek att jag klarade det och pappa började gråta också och alla eleverna i klassrummet applåderade. Det kändes som jag hade bestigit ett berg.

Det mest positiva är helt klart att jag lyckades övervinna rädslan, att jag vågade göra förändringen på egen hand. Det har varit värt det på alla sätt. Sen behöver man inte heller göra en precis lika drastisk förändring som jag gjort. Det är självklart att det funnits jobbiga dagar, tillfällen då jag undrat vad jag gett mig in på och stundtals känt mig väldigt ensam här ute. Det jag tröstat mig med då är att det är en känsla jag får tillåta mig själv att ha ibland, men inte fastna i, utan istället göra något kul eller träffa/prata med en vän. Med stor sannolikhet finns det människor överallt som är omgivna av andra och inte automatiskt känner sig mindre ensamma för det.

Kommer du stanna i Småland eller hur tror du att framtiden ser ut för dig?
Just nu kan jag inte tänka mig att bo någon annanstans. Småland är hemma för mig. Men såklart är jag inställd på att vara förhandlingsbar om jag träffar en fin kille en dag som faktiskt inte bor just här omkring. Men jag är fast besluten kring att jag alltid kommer vilja bo på landet. Så där kommer jag inte att vara förhandlingsbar, haha. Jag hade absolut kunnat vara öppen inför att flytta till landsbygden i Skåne eller Blekinge också, om jag träffade en person som gärna ville bo där.

Till alla dom som vill men inte vågar, kan du ge några lugnande råd eller tips för att våga ta steget?
– Ha ordnat ett körkort inför en eventuell utflytt till landet/mindre ort haha. Jag tror också att många låter sig styras för mycket av ett specifikt arbete och personer kommer därför ofta med argumentet att dem inte kommer kunna jobba med det dem vill om dem flyttar. Men det finns arbeten på landsbygden också. Och är du verkligen helt säker på att du vill fortsätta arbeta med just exakt det du gör? Eller gör som jag och sadla om.

– Prova ett miljöombyte, byt sysselsättning, utforska nya intressen, utöka bekantskapskretsen och försöka hitta saker som skapar din egen lycka. Det värsta som kan hända är att du misslyckas någon gång längs med vägen, men kom då ihåg att en vinnare en gång även varit en förlorare, men som inte gav upp utan försökte igen.

– Många frågar hur jag klarar det rent ekonomiskt.

Den frågan kommer ofta från personer som verkar ha väldigt stora levnadsomkostnader haha. Det har snarare varit en stor ekonomisk vinst för mig att flytta till landsbygden. Det är också otroligt mycket enklare att hitta boende på landsbygden eller i en mindre ort. Att hitta boende kommer inte att vara något problem. Jag lovar även att det finns fina potentiella partners här på landsbygden också, om du skulle vara singel precis som jag är. Nya vänner kommer du definitivt att finna om du bara vill.

Livet är här och nu, lev det på det sätt du önskar.

Gör du det så kommer allt annat att falla på plats också. Har du några funderingar eller frågor kring livet på landet så finns jag alltid ett meddelande bort på mitt instagramkonto @pellgaardska

*

Heja dig Diana Pellgaard, det har varit så inspirerande att få dela din historia!