Krönika April – Att skaffa barn på egen hand - Heja Livet

Krönika April – Att skaffa barn på egen hand

Att skaffa barn på egen hand

1 APRIL 2021, STOCKHOLM

AV: LINDA JOHANSSON

Det tog tid för mig att inse att min barnlängtan och relationslängtan inte hängde ihop. Det var i mellandagarna, julen 2017, som jag ringde det där samtalet. Än en gång hade jag tagit mig ur en relation jag hållit mig fast i alldeles för länge pga. min barnlängtan. Nu satt jag där på mammas köksgolv och grät. Tårarna av smärta föll nu ner för mina kinder av lycka. Min mamma kom in i rummet och frågade vad som hänt. Vi grät båda två. Äntligen skulle det bli min tur att få bli mamma, men på egen hand.

Jag hade alltid sett framför mig en familj bestående av mig, en partner och flera barn. Jag blev en mästare på att dejta och dejtade frekvent. Hade egentligen inga problem att träffa någon, men det kändes inte rätt. Nu i efterhand kan jag se att jag dejtade av fel anledning.
Det var min morbror som planterat ett frö några år tidigare. Mitt i mellan ännu ett uppbrott och en ny relation. Han frågade mig om jag inte skulle åka till Danmark och bilda familj på egen hand. Han berättade om alla fördelarna, men jag var inte mottaglig. Jag tog det som en förolämpning. Varför skulle inte jag kunna hitta någon att leva med? Var jag så svår? Det jag inte förstod då som jag förstår nu var att det var den finaste komplimang jag någonsin fått.
2016 var året det kom att bli lagligt för självstående (frivilligt ensamstående) kvinnor i Sverige att genomgå assisterad befruktning. Idag den 1 april är det exakt fem år sedan lagen började gälla. Jag ställde mig i kö året där på. Jag fick genomgå en särskild prövning. Under den utreddes mina fertila förutsättningar och min förmåga att kunna tillgodose ett barns behov under hela uppväxten. Det är en prövning som alla enligt lag måste genomgå i Sverige innan de får genomgå assisterad befruktning.

Det tog 10 månader från samtalet från mammas köksgolv tills dess att jag hösten 2017 blev godkänd. Då informerades jag om att det nu återstod ett års väntetid. Jag ville inte vänta. Jag vände mig istället till Danmark för landstingsfinansierad vård (Planerad vård utomlands, Försäkringskassan) och kunde påbörja behandling redan vid nästa ägglossning.
Samtidigt var jag livrädd, lycklig, vettskrämd och hade fjärilar i magen. Vad höll jag på med? Skulle jag klara det här själv? Ett barn? En ekonomi? Jag som har en trasig bil och en vildvuxen gräsmatta som jag inte klippt på hela sommaren. Om jag bara visste då vad jag vet idag, oro är inte fakta.

Jag startade en grupp på Facebook, Mamma på egen hand, där jag kom i kontakt med andra funderare, försökare och självstående mammor. Idag är vi över 2000 fantastiska kvinnor i gruppen som peppar och stöttar varandra genom med- och motgång. För nog finns det motgångar. I perioder och vid varje negativt graviditetstest kändes det som att hela universum var emot mig.

Jag kom att göra fyra inseminationer i Danmark innan min dotter Alma föddes i januari 2019. I maj året därpå födde jag ett syskon. Min son Mío kom till på första försöket.Precis som med andra familjekonstellationer följer både för- och nackdelar. Så även med ett självståendeskap. Nog är det tufft ibland. Väldigt tufft.
Jag minns min dotters inskolning på förskolan när hon kom hem magsjuk. Vi blev båda dåliga samtidigt. Jag minns att jag gråtandes på toalettgolvett, där vi båda låg utslagna, skickade ett sms till min syster. ”Hjälp!”, hon kom.

Tuffast hittills har isoleringen under corona som föräldraledig varit. Min dotter är en bacillmagnet och har varit hemma med symtom från förskolan varannan vecka (minst!) under 2020. Utöver det har även jag och lillebror i perioder haft symtom vilket har lett till ännu mer tid hemma. I stunder av ensamhet saknar jag en livskamrat som allra mest, men en stor skillnad från innan är att mitt liv inte längre är avhängigt en partner. Jag har det faktiskt väldigt bra.
Aldrig tidigare har jag varit så tillfreds med livet. Jag älskar mitt liv tillsammans med mina barn. Jag älskar mig själv. Här sitter jag i min nerkissade och illaluktande soffa, nerkräkt och oduschad sen en vecka tillbaka. Outsövd sen 2 1/2 år och jag skulle inte vilja ändra på något. Konstigt nog känner jag mig sexigare än någonsin. Jag lever mitt drömliv.

*
Om du själv funderar på eller känner någon som funderar på att bli mamma på egen hand vill jag ge tre råd:
(1) Vänta inte för länge. (2) Tillåt dig själv att sörja det som inte blev som du tänkt dig. (3) Ta vid behov hjälp och sök professionellt samtalsstöd för att bena ut dina tankar, känslor och funderingar.

Jag vill även tipsa om nedanstående forum som hjälpt mig under min process:
Mamma på egen hand Facebookgruppen jag startade i början av min process och som idag är Sveriges största forum för självstående funderare, försökare och mammor.

Jag vill ha barn, en fantastisk podcast om ofrivillig barnlängtan med min stora idol Cilla Holm som själv är mamma på egen hand.

Femmis, Sveriges äldsta föreningen för frivilligt ensamstående föräldrar genom donation. Föreningen som banat vägen för lagändringen 2016 genom sitt opinionsarbete. De fungerar som ett nätverk och arrangerar aktiviteter runt om i landet.


Tack snälla Linda för att du valde att dela med dig av din resa genom Heja Livet!
Swisha gärna till 900 05 97 och märk din gåva ”Noah”Heja Livet.