Together med Veronica Löwenbok om att lära sig att hantera sina känslor.

STOCKHOLM

Veronica Löwenbok, beteendevetare och studerar master i psykologi med inriktning mot emotion delar med sig om sin kunskap om hur vi kan hantera stress och trauman och lära oss att känna våra känslor och vår kropp.

Lär känna din kropp och dina känslor – bli bättre på att möta stress, hantera trauma och faktiskt frodas i ditt liv!

Hur känns dina känslor? För en del är frågan lätt, de beskriver fysiska sensationer i kroppen och kan namnge de känslor de känner. För andra möts frågan av tomhet. Vadå känns? De känns inte alls.

Våra känslor informerar oss om vad som pågår inom oss och händer utanför oss. De är kittet som låter oss förstå våra medmänniskor och som stärker våra relationer. Våra känslor är också vad som avgör vilka beslut vi tar och hur vi väljer att agera.

Känslor är inte bara något vi tänker eller hittar på. Vår relation till våra känslor, och vår förmåga att möta dem, förstå dem och reglera dem (det som kallas Emotionell Intelligens) påverkar inte vårt humör. Det har även en stor inverkan på bland annat hur stresskänsliga vi är, hur snabbt vi återhämtar oss från överväldigande händelser och trauma, samt vårt immunförsvar och vår övergripande hälsa.

För att lära känna våra känslor behöver vi två saker: kroppskännedom och kognitiv förståelse.

Det finns ett starkt samband mellan hög kroppskännedom och hög Emotionell Intelligens. Det känns logiskt eftersom känslorna skapas och upplevs i kroppen, men ändå är det så vanligt att vi försöker tänka oss till klarhet gällande våra känslor – kroppen måste med!

När vi har tränat upp vår förmåga att uppmärksamma kroppens signaler måste de sättas i kontext och göras mening av i tänkandet, alltså skapa kognitiv förståelse.

Detta kan innebära bättre kännedom om de känslor som finns, hur känslor tar sig i uttryck och hur känslor skiljer sig mellan varje person. Det kan också innebära psykoedukation; det vill säga hur vårt nervsystem fungerar, och vår hjärna, samt hur viktiga andra människor är för oss och våra känslor.

Det finns såklart några problem och utmaningar med detta.
Vården och psykologin har länge utgått från den traditionella psykologin och antika synen på människan som uppdelad, att kropp och psyke varit två skilda ting.

Detta i kombination med att känslor har varit svåra att kvantifiera och forska på, medan metoder som KBT har varit lätta att strukturera upp och forska på, gör att kroppen och känslorna har setts som statister i stället för de huvudroller de faktiskt är! (KBT har flera fördelar och är en väldigt hjälpsam metod så menar inte att förringa den, men det är inte rätt behandling för allt).

Den här kunskapen är extra viktig för kvinnor eftersom kvinnor redan som flickfoster i livmodern ges de biologiska förutsättningarna att bli mer stresskänsliga, vilket fortsätter livet ut. Detta eftersom vi har mer östrogen samt oxytocin vilket gör oss mer stresskänsliga, medan testosteronet skyddar mot stress. I tonåren har man också funnit att de regioner som huvudsakligen styr känslor ökar hos flickor.

Det är också extra viktigt för kvinnor eftersom sjukskrivningarna för psykisk ohälsa sjufaldigats sedan 2010 och männen ligger kvar på en ganska jämn nivå, det är alltså kvinnor som blir mer sjuka. Att så mycket medicinsk forskning historiskt bara har gjorts på män, och att det fortfarande sker på män i fas 1 och 2 är en bidragande faktor till detta.

Att endast en procent av världens hälso- och innovationsforskning går till kvinnorelaterade sjukdomar och att kvinnor får sämre vård än män är flera faktorer som bidrar till detta.

Det positiva är att du kan göra något åt detta.

Du kan träna upp din kroppskännedom och du kan träna upp din emotionella intelligens med enkla övningar som är traumainformerade, tillgängliga och hjälper dig att minska din stress och lära känna dina känslor – och dig själv.