Together med Suzan Hourieh Lindberg

Vem är Suzan?
En obotlig optimist till mattenörd med intresse för data och passion för inkluderingsfrågor. Än mer mamma och livspartner med en liten familj på tre.

I ditt bolag mäter och analyserar ni statistik och data – vad är det med siffror du älskar?
Ja, du. Har nog ofta känt att jag inte varit världsbäst på att uttrycka mina känslor, åsikter, tankar med ord på ett lika bra sätt som med siffror. Jag menar, vi har skrikit oss hesa om att inkludering är viktigt. Medan jag har sett en helt annan effekt av att exempelvis säga att 33% av den svenska befolkningen har minst en utrikes född förälder. Var femte svensk är utrikes född. Samtidigt som 52% av alla doktorander i Sverige är utrikes födda så ser vi att ”afrosvenskar behöver ha forskarutbildning för att komma upp i samma disponibla inkomst som övrig befolkning med en treårig eftergymnasial utbildning” enligt en rapport gjord av Länsstyrelsen i Stockholm. Med det sagt – data och siffror överlag är en viktig komponent i påverkansarbete. Och allra mest – för att stärka fler positiva krafter, både individer, civilsamhällesorganisationer och allra mest de som behöver få in fler perspektiv i sina organisationer.

Varför är det så viktigt av att koppla samman “hård data” som siffror med “mjuka värden” som inkludering?
Jag upplever att siffror har en förmåga att sätta saker i en kontext som gör det lätt att ta emot, smälta och påverka. Brukar säga att data är sanningens språk och att siffror är alfabetet. Inser givetvis att det låter bättre på engelska. ”Language of truth”. Haha!

Sen tycker jag personligen att siffror är mjuka. Och väldigt inkluderande.

Vad driver dig framåt?
Viljan att jämna ut spelplanen. Att det idag – 2021 – fortfarande exkluderas människor strukturellt och på irrationella grunder, det kan jag varken förstå eller acceptera. Visste du att det är fyra gånger högre sannolikhet att man dör av Covid-19 om man är låginkomsttagare? I Sverige. Vi borde ägna mer tid åt att landa i vad som orsakar detta och framförallt – hur vi löser denna enorma ojämlikhet i vårt samhälle och vårt näringsliv. Och hur vi istället landar i de möjligheter det innebär att inkludera, involvera och engagera fler människor i skapandet av det samhälle vi lever i. Ett samhälle av alla och för alla. Det är min drivkraft.

Hur tycker du man blir en bra förebild?
Bra fråga! Vet inte svaret riktigt. Vad är en förebild? De finns förebilder bland de som gör, vad jag anser, bra saker och mindre bra saker. Så förebilder i sig är ett knepigt koncept. Det jag önskar att en ”förebild” vill göra är att inspirera fler till att fatta beslut som gynnar ”mottagaren” på både individuell plan OCH samhället i stort. Personer jag ser upp till pratar inte om sig själva som förebilder. De lägger mer tid på att göra bra saker och pratar först när det finns någonting att prata om. ”Walk the talk”. Sen att jag 2019 vann Årets kvinnliga förebild… Och skriver det här. Vad säger det om mig? Ursäkta mig, nu ska jag ta mig 5 min för självreflektion.

Du säger om man vill vara aktuell länge som bolag eller byrå, måste man jobba med inkludering. Hur hänger det ihop med tillväxt?
Vi har gjort undersökningar som visar på att de bolag som har hög innovationstakt också är de bolag som tenderar att få fler svar på samma fråga eller lösningar. Hur får man fler svar på samma fråga? Jo, enligt våra undersökningar genom att kombinera team med hög perspektivtäthet i kombination med inkluderande ledarskap. Då får man nämligen 10 gånger fler svar på samma fråga eller utmaning än om du inte har perspektivrika team eller ”traditionellt” ledarskap. Då bygger man även produkter och tjänster ur fler perspektiv vilket i sin tur innebär att de passar fler och fler kan köpa eller nytta produkten eller tjänsten. Heja tillväxt!

The Social Few jobbar för att med hjälp av nya insikter och perspektiv bland annat påverka med dialog – vilka är dina bästa råd till att bli bättre på just dialog och kommunikation?
1. Att i utformning av kommunikationen involvera de man vill nå, inkludera och engagera. Låter självklart men du skulle vara förvånad hur ofta vi ser motsatsen.

2. Ha perspektiv- och mångfaldsrika team. Om vi bortser från självklarheten i det – så får man även djupare insikter i hur olika ”god kommunikation” kan se olika ut beroende på vem du vill nå.

3. Mät. Använd data för att mäta hur väl du når ut och vem du når till – med mera. Och om vi håller oss på samma tema, glöm inte mäta effekten av dina insatser. Hur ska vi annars bli bättre?

*

Mer Suzan hittar ni på @suzan.hourieh.lindberg och The Social Fews arbete på @thesocialfew