Together med Louise Hay

Louise, du är tångdykerska since 2016 – Snälla berätta allt om hur detta kommer sig och vad det innebär att ha titeln: Tångdykerska?
Jag har alltid haft en stark dragningskraft till havet och vatten i olika former. Skärgårdsliv har varit en självklarhet under hela min uppväxt och intresset och nyfikenheten för vad som finns under ytan har alltid funnits hos mig. Första riktiga tångdyket gjorde jag när jag som 15-åring flyttade till Lysekil för att gå gymnasiet med inriktning på just Marinbiologi. Trots att jag på högskolan sedan utbildade mig till ingenjör har alltid intresset för det marina funnits parallellt. När jag kom i kontakt med tångpionjärerna Catxalot från Grebbestad började jag jobba med dem. Jag och flera andra Tångdykerskor längs västkusten levererade alger via dem till restauranger i hela Sverige. När de ändrade fokus på sin verksamhet var vi ett par stycken som startade egna företag för att fortsätta erbjuda vildplockade alger och då skapade jag VÅGRÄT. Nu driver jag firman vid sidan av mitt ingenjörsjobb och blandningen av kontor och havet passar mig perfekt. Titeln Tångdykerska beskriver jag gärna som den svenska motsvarigheten till Japans Ama-dykerskor eller Koreas Haenyeo, riktiga powerkvinnor!

För oss nybörjare, vad är egentligen den stora skillnaden mellan tång och sjögräs och hur skördar man denna vackra växt, för är det egentligen växt?
Det råder lite förvirring i samhället när det kommer till tång och sjögräs. Det är egentligen två helt olika saker. Sjögräs är lite förenklat precis vad det låter som, ett gräs som hamnat i sjön. Sjögräs tar sin näring via rötter och kan fortplanta sig med blommor och frön precis som en landlevande växt men har anpassat sig till ett liv i en marin miljö. Ett exempel det pratas mycket om är ålgräs. Den illgröna ”sjögrässalladen” vi får till sushin är i själva verket en importerad tångsallad.

Tång (eller makroalger) har varken rötter eller blommor utan tar sin näring från vattenmassan och sitter fast på ett stabilt underlag med ett fästorgan. Vissa tångarter kan föröka sig sexuellt som han-och honplantor. Man kan alltså fundera på om tång egentligen är en växt eller ett djur?
Jag skördar små kvantiteter av vildväxande tång på ett hållbart sätt, för hand. Det innebär att jag ger mig ut i havet med kniv och en nätkasse på en plats med friskt och strömmande vatten. Vissa typer når jag från land men andra måste jag dyka ner för att plocka. Jag skördar aldrig hela bestånd och jag tar bara tar upp det som behövs av plantan. Beroende på vilken sort jag är ute efter gäller olika skördetekniker och målbilden är såklart att tångskogen och dess invånare skall leva och frodas år efter år.

Vad tänker du på när du är där nere under ytan och hur ser dina dagar som tångdykerska ut de olika årstiderna?
För mig är tiden under ytan total bortkoppling från vardagen. Just där och då finns bara havet och platsen jag besöker. Det kräver fokus och allt annat kopplas bort för en stund. Min typ av meditation kan man nog säga.

En plats ser aldrig likadan ut från en dag till en annan och det är spännande att se variationen under året. Väder, vågor, strömmar, sikt, temperatur och årstid spelar in i upplevelsen. Allt växer i säsonger och fiskar och andra djur kommer och går under året. Tänk er skillnaden mellan en februaridag när isen ligger och ytvattnet har minusgrader och ett timslångt dyk i ljummet septemberhav med sillstim simmande kring en.
Under den mörka tiden på året skördar jag mest på helgerna men när ljuset tittar fram hittar ni mig i vattenbrynet både kvällar och tidig morgon innan kontoret. Högsäsongen sträcker sig från vårvintern fram till midsommar ungefär, även om det finns tång att skörda under övriga året också.

När världen ser ut som den gör med klimatförändringar och miljöhot, då upplever jag att det pratas mycket om tång och att det kommer bli en viktig tillgång framöver. Kan inte du berätta mer om hur du ser på det och hur tror att vi kommer använda oss av sjögräs/tång i framtiden?
Absolut, efterfrågan och medvetenhet kring makroalger blir större för varje dag som går. I Sverige är fortfarande branschen och marknaden under uppbyggnad men det finns många spännande projekt som pågår inom flera olika områden. Vi är flera som arbetar med det vildväxande beståndet på olika sätt och det finns även ett antal odlingar längs västkusten. Förhoppningsvis kan regelverk förenklas och öppna för fler aktörer att bruka havet på ett hållbart sätt, både miljömässigt men också ekonomiskt, framöver. På sikt borde vi kunna ersätta de importerade algerna med svenska motsvarigheter och använda denna klimatsmarta råvara till både mat, biobränsle, material, gödning med mera i stor skala.

Våra svenska hav mår inte så bra, det sägs t o m att Österjön är ett av världens mest förorenade hav. Vad beror detta på och vad kan man som privatperson göra för att låta kommande generationer bada och njuta av samma friska vatten som vi en gång gjorde?
Jag är ingen expert på just Östersjön men det är en kombination av flera faktorer som övergödning, överfiske och miljögifter som bidrar till att just det havet inte mår bra. Det är många länder som måste samarbeta för att vända trenden där. Vi som privatpersoner kan oavsett vid vilket hav vi bor göra fler medvetna val. Se dig om efter hållbar fångst i fiskdisken och hos din lokala krögare, stötta de som kämpar för att göra en skillnad. Plocka med ditt och andras skräp hem och behandla naturen med respekt. Var nyfiken och ta till dig kunskap om situationen.

Slutligen, ge våra medlemmar ditt favoritrecept med tång/sjögräs!
Tång har mycket umami i sin smakpalett och fungerar därför utmärkt som smakförstärkare i vad som helst. Jag smular gärna ner tång i allt från köttbullesmet till grytor och blandar i egna örtsalt. En höjdare är att lägga med en rejäl bit tång i fondkoket. En grönsaksfond med alger ger en lätt skaldjurston och blir en utmärkt bas till exempelvis ”vegansk fisksoppa” – Allt som är stekt stekt i smör och salt gott är väl egentligen gott, det bara fantasin som sätter gränserna!

*

Tack snälla Louise för allt du lärde oss i denna korta intervju.

Vill ni följa henne så gör ni det på Instagramkontot @vagrat_tang eller @frokenfisk.