Together med Kajsa-Lisa Larsson om Återbruk – hur vi kan hjälpa klimatet genom att handla rätt.
STOCKHOLM
Kajsa-Lisa Larsson, 42 år, sömmerska, kommunikatör och återbruksexpert guidar oss snabbt med tänkvärda fakta om konsumtion och modebranschen.
”På bilden här har jag sytt en dress av en bit tyg som blev över från ett gardinjobb. Och slipovern har jag stickat av deadstockgarn.”
Hur ska vi förhålla oss till det vi kallar “Fast fashion” som konsument. Hur påverkar vår konsumtion klimatet? Och hur behöver vi ändra vårt beteende?
Det handlar om hållbarhet både för miljön och socialt. När något är för billigt, så ÄR det ofta det. Det finns inget svenskt modeföretag som betalar levnadslöner i fabrikerna där kläderna tillverkas. Minimilöner betalas, men det räcker inte. Att de som jobbar för oss inte kan leva på sin lön är absurt. Jag kan sörja att mitt yrke inte värderas som andra hantverksyrken. Varför kan en rörmokare tjäna pengar i det här landet, men någon som syr kläder har svårt att gå runt?
Miljömässigt så tillverkas det alltför mycket, med metoder som tär på klimatet. Vårt beteende behöver ändras. I Sverige köps i genomsnitt 14 kilo nya kläder och textilier per person och år. Men mycket av det vi köper används inte. Nästan åtta kilo textil slängs i hushållssoporna och förbränns, trots att mer än hälften av dessa är i ett bra skick och skulle kunna användas längre. Resurserna som krävs för nytillverkning av kläder är enorma. Textilsektorn var den tredje största användaren av vatten och mark 2020 och utsläppen är stora.
“Modeindustrin beräknas t ex stå för 10 procent av de globala koldioxidutsläppen.”
Ett plagg i Sverige används i genomsnitt endast 7 till 8 gånger och sen när vi ska göra oss av med kläderna finns ingen vettig lösning. Vi kan i dagsläget inte återvinna textil i större skala. Att ge bort kläder är inte heller alltid lätt att göra rätt. Vi går runt i godan ro och tror att det vi lämnar till välgörenhet kommer till nytta, men tyvärr hamnar mycket av det vi skänker i stora klädberg i u-länder. Det är stora massor som inte är nedbrytningsbara och innehåller kemiska produkter.
Våra kläder tillverkas inte i någon maskin som spottar ut färdiga plagg. Det är människor, mestadels kvinnor, som syr femficksjeansen och jag vet hur lång tid det tar att sy ett par. Samma människor vars dricksvatten är säsongens färg. Jag vill att vi tänker på dem när vi betalar 300:- för byxorna.
Om du nu ska köpa något, tänk först om du verkligen behöver det och om du kommer använda plagget. Sen kolla om du kan hitta det second hand, begagnat är bäst!
“Det är nya tider nu, vi har slutat tycka att gammalt är fult.”
Om det ändå blir nytillverkat så tänk på vart plagget kommer ifrån och hur det är tillverkat. Det finns tillräckligt med kläder i omlopp för att vi ska klara oss länge. Modegraden behöver inte sänkas bara för att vi inte kan handla nytt. Var kreativ, hitta nya sätt att kombinera plagg och umgås med din garderob. Sy om, piffa till, laga, ta hand om! Eller bjud hem några kompisar på garderobsfest med personlig styling för att hitta nya kombinationer du inte tänkt på! Var med på eller anordna klädbytardagar! Jag slutade handla när mina kompisar startade klädbyten för ca 15 år sedan. Det är ett härligt sätt att umgås på då flera av plaggen bär på en historia och du får en garderobsrensning på köpet!
