Together med Fanny Schultz
29 APRIL 2020, STOCKHOLM
Först ut i vår serie Together med Heja Livet, ett digitalt koncept för att få mer inspiration på hemmaplan, är kreatören Fanny Schultz. Läs om hennes syn på skapande, kreativt space och hur hon hanterar pressen av den sociala normen av vad vackert är. Du får också konkreta tips på vad du själv kan göra när det börjar klia i fingrarna hemma.
”Kreativitet är flytande, du behöver inte ha ritat och målat hela ditt liv för att våga skapa i vuxen ålder.”
FANNY SCHULTZ
Fanny, berätta kort om dig själv. Vem är du och vad gör du?
Jag heter Fanny Schultz och jag jobbar som illustratör och konstnär. Jag har en hund och ett barn tillsammans med min kille Victor.
Har skapande alltid varit en naturlig del i din vardag och vad tycker du är det bästa tipset till personer som vill börja, men inte vet hur man gör för att ta det där första staplande steget?
Alltså jag brinner typ är det här ämnet, kommer vara svårt att hålla det här kortfattat, haha. Skapandet har absolut alltid varit en naturlig del i mitt liv, framförallt tecknandet som hängt med så länge jag kan minnas, det var liksom så jag beskrevs som barn ”ritar och älskar djur” (basicly exakt min personlighet fortfarande). MEN – med det sagt, kreativitet är flytande, du behöver inte ha ritat och målat hela ditt liv för att våga skapa i vuxen ålder. Det är lätt att fastna vid orden ”fint”, ”fult”, ”bra” och ”dåligt” men det är så otroligt tråkigt och platt att fånga in ett konstnärskap med de beskrivningarna, de orden borde bara raderas ur en kreatörs vokabulär.
1. Det du skapar behöver inte sälja. Skapa för dig själv, när händerna får arbeta utsöndras ett magiskt stoff i hjärnan och det ämnet skulle kunna säljas dyrt upptrappat på flaska. Du behöver inte visa upp det om du inte vill. Vi lever i en konstig tid där varje liten drejad kruka ska upp och sättas en prislapp på, men skapande kan ju vara nånting otroligt privat. Att tänka så kan släppa på pressen och göra att man vågar sätta pennan på det tomma papperet.
2. Ett konkret tips då, börja med att måla av nånting bara för att komma igång. Kreativitet är ett språk, ett muskelminne. Ju mer du håller på desto fler idéer kommer du få. De första behöver inte vara dina egna.
3. Det du inspireras av på instagram etc, är förmodligen skapat av människor som utbildat sig/ägnat åratal på att slipa på sina uttryck. De lägger antagligen inte ut sina misslyckanden heller, så jämför dig inte med det du ser där. Hitta den inre lusten och följ den. När timmarna går utan att du märker det är du på rätt spår.
Att kunna leva på sitt skapande är en ynnest, kommer du ihåg hur och när det var när din hobby gick från just det, till en faktiskt affärsidé? Om det är så du ser på ditt skapande idag?
Nej, jag skulle absolut inte kalla mitt skapande för en affärsidé, det låter hemskt! Skulle jag vara intresserad av pengarna borde jag valt en annan bransch, hehe. Timmarna och passionen jag lägger i mitt arbete vågar jag knappt slå ut på en arbetsvecka för då skulle väl min timlön landa på 4 sek/h eller nåt. Med det sagt – självklart är jag otroligt tacksam och förstår att det är en ynnest att få arbeta med sitt intresse. Samtidigt är jag försiktig med just ordet ”tacksam” då jag har arbetat så otroligt hårt under lång tid för att kunna leva på mitt skapande. Det kom inte över en natt, det är en process som tagit flera år.
Jag startade mitt företag samtidigt som jag pluggade och började med att ta illustrationsuppdrag. En period jobbade jag i butik, drev mitt företag, samtidigt som jag pluggade 100% och var också gravid, det var ingen drömsituation men det gick. Under tiden la jag undan pengar för att senare kunna lägga all vaken tid på att få skapa. Men allt har varit värt det. Jag kommer inte från pengar och har inga fonder att ta av, inte heller rika föräldrar så jag har behövt vända och vrida på kronorna.
Du har precis fått en egen studio tillsammans med Linnea Salmén. Hur viktigt är det ”kreativa spacet” för dig personligen? Kan du skapa var som helst, när som helst?
Ja, studion är underbar och Linnea är en ultimat person att dela med. Vi har ett stort utbyte av varandra i våra arbeten och är dessutom bra vänner så det är en perfekt kombination. Men det hade aldrig funkat om vi inte respekterade varandras utrymme, studion är först och främst vår arbetsplats. Vi båda jobbar mycket så när vi tar lunch eller fika så är det skönt att ha någon att sitta ner och prata med. Vi använder ofta varandra som ett extra par ögon om vi fastnat nånstans i jobbet.
Jag kan inte skapa var som helst när som helst, det måste typ vara fint och lugnt omkring mig. Jag planerar och skissar mycket, ibland händer det att jag ”får feeling” och bara gör nåt men det är inte superofta.
Idag finns det inspiration i överflöd via den digitala världen, det är Pinterest, Instagram, husdrömmar och Youtube. Kan det bli för mycket och hur gör du för att vara sann mot dig själv och skapa utifrån det just DU tycker är vackert?
Jag hade en så sjukt jobbig men nödvändig dipp för tre år sen som handlade om just det du beskriver. Jag hade (och har fortfarande) svårt att separera mig från mitt jobb och kraschar jag på ett plan följer ofta den andra delen ner i fallet. Jag bröt bokstavligen ihop i ett paradis, så jag förstod att nånting var väldigt fel. Skapandet har alltid varit extremt personligt för mig och även en slags terapiform, när det började styras av fel krafter tog det hårt på min självkänsla. Jag tappade mig själv helt och kände mig som ett misslyckande.
Men jag är glad att det hände för då fick jag en chans att rannsaka mig själv och vilket håll jag ville gå åt. Jag kom fram till att om jag nu ska leva på mitt skapande måste jag helt enkelt drivas av min nyfikenhet, viljan att testa nya material, att få en idé att bli verklighet med hjälp av hjärna och händer. Det får aldrig styras av likes, pengar, uppmärksamhet eller whatever, det kommer märkas och du brinner upp och försvinner. Jag är dock oändligt ödmjuk och tacksam för den uppmärksamheten jag får, alla snälla ord, likes och beställningar. I slutet av dagen är jag ju beroende av att människor tycker om det jag gör, de gör det möjligt för mig att fortsätta skapa, men den bekräftelsen är för mig ingenting värd om det jag skapar inte kommer från hjärtat, klyschigt men sant.
Ur ett ekonomiskt perspektiv, behöver man dyra material och stor budget för att kunna införliva den inspiration man ser i det ständiga, digitala flödet?
Nej! Absolut inte. Allt är jättebilligt. Papper, penna och lera kostar ingenting. Konstnärsmaterial säljs även begagnat på flera ställen. Konstnärer har alltid varit ett fattigt folk, det ska man ha i åtanke! Det som kostar är tid, enligt mig.
Ge gärna ett eller två kreativa tips på något man enkelt kan skapa hemma utifrån material som i princip kostar nada.
* Jag har ju flera gånger uppmuntrat till att prova att måla med det överblivna kaffet ur kaffekannan, måla i flera lager, olika mönster och låt det torka helt. Det blir fantastiskt!
* Självtorkande lera blir stenhård och går att måla efteråt, det är dock inte keramik så man ska inte äta ur det, men det fattar man kanske. Finns att köpa på alla hobbyafffärer för under hundralappen. För den som gillar att stöka lite kan man göra egen papperslera, det är bara valfritt papper och vatten, det ger ett skulpturalt och konstnärligt uttryck.
* Köp naturfärgat tyg secondhand och använd som målarduk, häng/häfta upp det på en pinne så blir det en väggbonad.
Mer fint med och av Fanny hittar du på @schulverket och www.fannyschultz.com