Together med Elin Kerola

Elin, Då vi vet att det är många som är drabbade av könsherpes men alldeles för få som pratar om det, så börjar vi med att lyfta det här i Heja Livet och når ut till 128 000 individer. Vad är egentligen könsherpes, hur får man det och hur många kvinnor/ickebinära är idag drabbade av det?
Först och främst, TACK snälla för att ni hjälper till att lyfta det! Herpes är ett virus som vanligen förekommer i underlivet eller runt munnen, som blåsor, sår eller utslag. Förenklat så finns det i två typer, Typ 1(munherpes) och Typ 2 (könsherpes), men symtomen och besvären är lika oavsett vilken av typerna du bär på. Typ 1 (munherpes) är den vanligaste förekommande typen och även den vanligaste orsaken till herpes i underlivet i dag.

Så många som omkring 80 % av Sveriges befolkningen bär på någon av typerna, men endast cirka 20-30 % vet om att de är smittade. Det beror på att de flesta som bär på typ 1 (munherpes) fick det redan som barn genom pussar av någon familjemedlem, släkting eller på förskolan och har inte haft något skov sen dess. Nästan alla smittas av herpes någon gång i livet, män som kvinnor.

Munherpes smittar via oral kontakt (mun-mot-mun eller mun-mot-kön) och könsherpes smittar nästan uteslutande vid sexuell kontakt (hud-mot-hud), men kan också överföras via kroppsvätskor.

Smittsamheten är allra störst vid primärinfektionen (första gången du får utbrott), då kan viruset utsöndras i flera veckor efteråt. Vid återfallsinfektion är smittsamheten som störst när du har utslag, blåsor eller sår.

Majoriteten av alla som har herpes får dock så lindriga besvär att de inte ens vet om att de har ett utbrott (eller ens vet om att de är bärare), så du kan därför överföra viruset till andra även utan att du själv har några symtom eller tecken på herpes (vilket kallas för asymtomatisk spridning).

Berätta hur ni ser på den skam och förutfattade meningar som finns kring könsherpes?
Trots att det alltså är så otroligt vanligt med både herpes runt munnen eller i underlivet så är skammen, särskilt kring könsherpes, ENORM. Den är ofta större och värre än själva utbrotten i sig. Vi har ju själva varit där och lidit i flera år, känt oss äckliga och mindre värda för att vi bär på ett, än så länge, obotligt virus som du kan smitta andra med. De förutfattade meningarna kommer dels tyvärr av okunskap om viruset och vad det innebär. Inte alla vet exempelvis att återkommande munsår är herpes. Vet du inte det och har oralsex så kan du överföra viruset till din partners underliv.

Det är heller ännu inte socialt accepterat att ha herpes, utan det skämtas och pratas fortfarande om det på ett nedvärderande vis. ”Usch, vad äckligt med herpes” sa en bekant till mig i någon diskussion för ett par år sedan. Där och då var jag inte stark nog att klämma fram ett bra svar på tal att jag har det.

Att det är kroniskt, dvs. har du en gång fått det så ligger det latent i kroppen för resten av livet (även om du aldrig får ett utbrott igen) bidrar nog också till fördomar. Något som är kroniskt och obotligt låter ju läskigare och mer allvarligt än vad det faktiskt behöver vara.

Sen är ju allt som rör underlivet per automatik mer skamfyllt och tabubelagt i samhället (än så länge). Vi får ju inte lära oss i skolan särskilt mycket om underlivets anatomi, sexualitet, vanliga underlivsbesvär och hur allt hänger ihop. Det är generellt locket på med alla issues ”down there” som vi kvinnor brottas med under en livstid.

Just därför startade jag och Nina Her Peace. För vi vill sprida kunskap och bryta stigman och tabun som finns kring underlivsbesvär som egentligen borde vara lika normaliserade som vanliga förkylningar.

Om man är drabbad av könsherpes, hur kommunicerar man detta med en fast eller flyktig partner vid sexuellt umgänge osv?
Ja, detta är lite av själva brännpunkten för könsherpes, hur berättar jag för en ny partner? Det finns inget enkelt svar som passar alla. Därför erbjuder vi på Her Peace också individuell ”Så kommunicerar du med din partner”-coaching där vi utgår från klientens specifika situation, rädslor och känslor kring herpes för att tillsammans komma fram till vad som kan vara bästa upplägget. En övning du kan göra på egen hand är att skriva ner hur du hade önskat att din partner (fast eller flyktig) skulle kommunicerat för dig att hen har herpes? Skriv ner så detaljerat som möjligt, om det redan är i chatten på Tinder, innan första dejten, innan första hånglet i soffan osv. Med det som underlag, kan du vända på det och berätta för din partner exakt på det viset som du skulle önskat? Kan du kanske börja med att öva på en kompis eller syskon? Känns det helt omöjligt att berätta, kan du be din partner läsa brevet framför dig?

Det absolut viktigaste att ha med sig dock är att aldrig slå på sig själv om man inte lyckas få fram det. Herpes ingår inte i svenska smittskyddslagen, så du har ingen skyldighet att berätta. I många av de hemliga herpes-forumen online upplever jag att det finns en hel del shaming kring att inte berätta med moral-resonemanget ”du bör berätta för du hade ju själv velat veta när du blev smittad, eller hur?”.

Jo, det är väl klart att vi alla i teorin skulle velat veta innan, men i praktiken är det långt ifrån så enkelt. Jag vågade helt ärligt aldrig berätta det till en enda partner innan jag och Nina för två år sedan kom på idén med Her Peace. Så det har verkligen varit en process för mig att vara helt öppen med det.

Min varmaste rekommendation idag är att alltid ha ambitionen att berätta för sina partners (flyktiga som fasta) så tidigt som möjligt. Av den enkla anledningen att du själv kommer kunna vara mycket mer avslappnad och närvarande under sexet. Men skäms aldrig om du inte vågade, utan gör ett nytt försök nästa gång. Kom ihåg att du inte är ensam!

Förklara hur du ser på att kvinnors underliv och att dess mående hänger ihop med hur vår livsstil ser ut, stress, prestation och höga krav på sig själv exempelvis?
Wow, ni ställer så bra och viktiga frågor som det är omöjligt att ge korta svar på. Vårt underliv är direkt sammankopplat med vår livsstil och hur vi mår. Vi är många ”duktiga flickor” där ute, som pressar oss själva hårt för att prestera och ständigt ligga på topp. Vi lyssnar inte på våra kroppar utan kör på i 110 fastän vi har mens, är trötta, osugna på sex men ligger ändå, säger ja fastän vi egentligen vill säga nej till en massa saker osv. Vi har vant oss vid att dricka kaffe eller Coca Cola istället för att lyssna in att vi är trötta, vi tar smärtstillande mot mens- och huvudvärk och jobbar vidare när vi egentligen borde slå av på tempot och vila.

Jag har till och med haft sex med urinvägsinfektion för att jag inte ”ville låta det hindra mig” eller vara till lags för någon snygg flört. I början av min karriär i modebranschens höga tempo gick jag heller aldrig gick på toa fastän jag var nödig för “jag ska bara svara på ett mail till” som blev tio och höll mig i timmar. Hallå? Är det så konstigt att jag hade problem med konstanta urinvägsinfektioner under tio års tid när jag var så oansvarig och oschysst mot min yoni och underliv, liksom.

Den västerländska livsstilen uppmuntrar ju oss på så många sätt att lyssna mer på huvudet än på kroppen, och därmed styr vi oss själva på ren vilje- eller tankekraft. Istället för att lära oss slå av på tempot, lyssna inåt och börja fråga oss själva vad kroppen egentligen vill och försöker kommunicera med oss. Vår magkänsla och intuition trycker vi bort för vi “borde” och “måste” ju enligt hjärnan och samhällets alla normer och krav. Vi har orimliga krav på oss själva att vara perfekta på alla plan: jobb, kropp, hem, partner, barn, liv, underliv, umgänge, weekend- och semesterresor och att det dessutom måste paketeras härligt, avslappnat och snyggt på sociala medier. Ligger vi inte ständigt på topp på så jämför vi oss med andra och slår på oss själva.

Så har du problem med ditt underliv, sorry to say sister men då är det med största sannolikhet en obalans någonstans i ditt liv, i ditt mående, din livsstil, val av partner, kanske för lite sömn, för mycket stress, ingen tid för vila och återhämtning eller att du inte lyssnat till kroppens signaler etc.

Det är verkligen ingen pekpinne mot någon, vi alla gör så gott vi kan och är fria att välja hur vi vill leva våra liv. Men hur ditt underliv mår och hur du mår hänger ihop, och jag uppmuntrar till att stanna upp lite oftare och bli mer nyfiken på vad din kropp faktiskt försöker kommunicera.

Det gäller ständigt även mig själv! Trots att jag idag är enormt mycket mer medveten om hur jag behandlar min kropp och underliv, och har lagt om min kost och livsstil på många sätt så är jag långt ifrån någon guru med problemfritt (under)liv.

Jag får konstant påminna mig om att vara snällare mot mig själv, dricka tillräckligt med vatten, ta en paus från jobbdatorn för att sträcka på kroppen, fråga mig om jag verkligen är sugen på att ligga ikväll för att min partner vill osv.

Men idag kan jag i alla fall se mina besvär mer som vänner som påminner mig om att ta hand om mig själv bättre. Exempelvis när jag känner att min herpes är på G så ser jag den numera som en snäll polare som knackar på och vill påminna mig om att jag kört på för hårt ett tag, kanske inte sovit ordentligt, slarvat med min meditation eller vad jag stoppat i mig.

Kan man leva ett vanligt ”normalt” liv med könsherpes och vilka råd har du att ge de som är drabbade?
Ja, det kan du verkligen göra! Viktigt att poängtera är att de flesta med könsherpes får så lindriga besvär att de lever helt ”normala” liv. En del får utbrott en gång och sen aldrig igen, medan andra får återkommande och mer besvärliga besvär.

För mig tog det onödigt många år av psykiskt lidande, där jag lät herpesen äga mig fullständigt alldeles för länge eftersom jag inte ville acceptera den. Den taktiken rekommenderar jag inte till någon. Jag har såklart svårt att inte vara partisk här, men är du drabbad och lider så är mitt bästa råd att besöka vår plattform, vi har liksom skapat Her Peace för dig. För att du främst ska veta att du inte är ensam, och det finns stöd och hjälp att få!

Ska jag koka ner det till 5 punkter så blir det:
– Jobba på acceptansen – försök att så snabbt du bara kan acceptera att du har herpes. Då kommer den inte bli det monster av skam-ångest-oro-stress som man lätt bygger upp den till. Dela med dig till andra, det hjälper att prata högt om den och inte trycka undan.
-Se över din kost – Ta kosttillskott i form av L-lysin, zink och d-vitamin, dra ner på socker, få ordning på din tarmhälsa med probiotika samt drick citronmeliss som är en antiviral ört.
– Se över din livsstil – stress, mycket festande, prestation, höga krav på sig själv, för lite sömn osv. kan trigga skov och ge långvariga besvär om du lever i ett högt tempo länge.
– Ge dig ordentligt med tid att genomföra kost- och livsstilsförändringar – de kan ta månader innan du upplever förbättringar när du lägger om kost och livsstil.
– Börja skriv en herpes-dagbok – när du får skov, hur ofta och försök hitta samband. Om det är i samband med mens, när du varit ute och festat, stressat mycket, rakat dig, haft sex osv. Ju mer du lär känna ”din herpes” och förstår hur den triggas desto mer kan du undvika att skoven kommer.

*

För mer information besök gärna: https://www.herpeace.com/

Stort tack Elin för all ovärderlig information!