Together med Cathrin Ifver Stjernqvist

Vem är personen bakom Instagramkontot @Mrs_Bildspråk?
Jag heter Cathrin Ifver Stjernqvist, är född och uppvuxen i Bovallstrand på västkusten. Farfar var fantastiskt duktig på att måla, det var alltid så kul när han målade med oss i våra målarböcker och farmor sa alltid att jag har ritat sedan jag kunde hålla i en krita. Jag gick sedan estetisk linje på gymnasiet, hade inga andra- och tredjehandsval. Det var bara Konst- och formgivning som gällde. Men inte tänkte jag bli bildlärare inte, hade inte en tanke på läraryrket då.
Hursomhelst, ett år efter studenten så halkade jag in på ett års vikariat som lärare, på en mellanstadieskola, där jag hade bild i min tjänst. Efter det året sökte jag till Lärarhögskolan! Hann jobba ett år på en förskola efter min examen, sen kom mina egna två barn ganska tätt och jag tvivlade på att jag skulle återvända till läraryrket. Men plötsligt såg jag en jobbannons där de sökte en bildlärare på 50% i en av Uddevallas högstadieskolor. Det hade passat perfekt! Jag sökte o fick jobbet. Tjänsten växte så småningom till 70% under det läsåret och senare till 100 och omfattade även mellanstadiet. Så småningom insåg jag att bild minsann är ett språk och jag försöker numera undervisa utifrån det sättet att se på ämnet.

Vilken tycker du är den mest klassiskt missvisande bilden som tas upp i media om och om igen?
Älskar frågan! Jag har däremot svårt att hitta EN bild som svar på frågan, utan vill bredda mitt svar att omfatta en grupp bilder. Jag tänker främst på all retuschering som sker och som omfattar oerhört många av de bilder vi stöter på i våra flöden. Om vi går till Instagram, som i allra högsta grad är bildkommunikation, så tänker nog en del av oss att det vi möter där är sk ögonblicksbilder.
Alltså; man tar en bild och sedan, ögonblickligen postas den. Möjligtvis med något filter, men vi tänker inte att den genomgår ngn större retuschering. Och det stämmer ju kanske när det gäller våra privata vänners konton, men idag finns det dock massor av appar som genom några få klick, kan fixa till en smalare midja och större byst eller höfter på bara nån minut. Därför ljuger så många bilder för oss.
De bilder på kroppar som vi möter liknar ju således varandra, eftersom många manipuleras att se ut som det rådande idealet. När det gäller kvinnor är det just för tillfället Kardashians-kroppar som gäller; stor byst, breda höfter och getingmidja.
Detta normaliseras och vi tycker att vi inte duger om vi inte ser ut så. Vi behöver, för att skydda oss själva, se till att följa människor som bidrar med ett hälsosammare bildflöde och manipulera algoritmen så att den fattar vinken.

Göteborg, Karlskrona och Stockholm förbjuder sexistisk reklam – vad innebär sexistisk reklam?
Sexistisk, eller könsdiskriminerande reklam är reklam som upprätthåller problematiska och stereotypa könsnormer. Detta gäller på båda håll, både för män och kvinnor. Men i en typisk könsdiskriminerande reklam används en kvinnas nakna, eller åtminstone halvnakna kropp på ett helt irrelevant sätt. Hon blir ett passivt objekt, då hon poserar för betraktaren och bjuder in oss att titta på henne. Hon är där endast för att se snygg ut.
Enligt forskning är det unga tjejer som tar störst skada av sexistisk reklam. Och då pratar vi inte bara om att osunda skönhetsideal och stereotypa könsroller upprätthålls, utan även om att denna problematiska typ av marknadsföring bidrar till sexuella trakasserier och våld mot kvinnor. Att ständigt matas av könsdiskriminerande och sexistisk reklam påverkar alltså tjejers och kvinnors handlingsutrymme och hindrar i förlängningen jämställdhet från att bli verklighet.
Det är också intressant att jämföra badklädes-reklam för herr- och dambadkläder. Även om det i dessa reklambilder finns en relevans i att modellerna är lättklädda, så finns det stora skillnader mellan hur män och kvinnor porträtteras. Mannen i badbyxor, han badar, spelar beachvolleyboll eller är aktiv på något annat sätt. Kvinnan i en typisk baddräktsreklambild, hon står menlöst och poserar för oss, betraktarna. Det hon möjligtvis ”gör” att att sola. Hon blir ett objekt, som finns till för att behaga betraktaren. Trots att dessa skillnader är väldigt tydliga, fälls väldigt sällan underklädes- eller baklädesreklam hos Reklamombudsmannen.

Vad anser du är viktigast att lära ut i det klassrummet som du undervisar i?
Den första meningen under syftet i kursplanen för bild är ”Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas.” Därmed har jag gjort det till en väldigt central del i min undervisning, att lära eleverna om HUR bilder skapas; hur de redigeras, retuscheras och beskärs så att de många gånger ljuger för oss och manipulerar oss att tro att sanningen är någonting annat än det den är. Det är lätt att ljuga med bilder idag och ungdomar behöver ha ett kritiskt tänkande i förhållande till bilderna de möter. Sen har vi tolkningen, hur vi tolkar bilder.

Där har vi vår uppväxt, miljö och våra erfarenheter som utgör grunden till hur just JAG tolkar en bild. Det finns inte rätt och fel då man tolkar bilder och det är också något jag ofta påpekar för eleverna; att vi äger vår egen tolkning. Skolan handlar ofta om rätt och fel, så det är härligt att undervisa i ett ämne där dessa gränser inte är så skarpa. Men givetvis skapar vi också en massa bilder tillsammans i mitt klassrum, men då ser jag till att ofta hålla uppgifterna tolkningsbara och fria. De får ex i åk 8 tolka begreppet ”sexualitet” och i åk 9 ”maktrelationer” och skapa sin egen bild utifrån ett givet begrepp.

Du har ett område som du brinner extra för i din undervisning:Kropp och Skönhetsideal – Det fanns inte på kartan att jag fick lära mig det i skolan när jag var ung. Hur går det till när du lär ut detta och hur har det tagits emot? Tillhör detta ämne läroplanen f r o m nu?
Jag är välsignad med en väldigt fri kursplan i bild. Andra ämnen är mer styrda i vad som ska ”gås igenom”. Man kan ju skapa bilder och jobba konstnärligt med i stort sett vilket tema som helst som utgångspunkt! Eftersom jag såg och ser idag också, hur illa ställt det kan vara, med ungdomars självkänsla och hur reklam och sociala medier påverkar dem negativt, ville jag jobba med detta tema och bli en motkraft. En liten, men att i alla fall kunna göra skillnad för de som möter mig i klassrummet.
Jag inleder första lektionen med klasserna med ett bildspel bestående av sexistisk reklam till aggressiv musik som kidsen äntrar klassrummet till. Jag låter detta stå på en stund efter att klassen är fulltalig. Sen följer en lång stund av bilder, filmer, diskussioner och information. Jag pratar om det omöjliga i vår strävan efter den ”perfekta” kroppen, retuscherade bilder, hur vi kan bygga om våra hjärnor genom att skapa nya tankebanor, om fetthat, kroppsaktivism och stereotyper.
Efter denna uppstart har jag fått många olika reaktioner, men i stort sett bara positiva. En tjej kom fram direkt efteråt för ett par år sedan och sa ”Jag kommer att få ett bättre självförtroende nu, tack vare dig” och gav mig en lång kram. Året dessförinnan var det en tjej som sa till mig ”Jag ska fanimej börja älska mitt fett”. Kommentarer som dessa bär man ju med sig som lärare resten av karriären! Efter denna uppstartslektion får eleverna både en gruppuppgift och en individuell bilduppgift, där de arbetar med kropps- och skönhetsideal på ett konstnärligt sätt.
Vi målar kroppsplanscher med olika kroppstyper i grupp och sen får var och en välja ett område som intresserar dem lite extra; så som kroppsbehåring, ätstörningar, ett visst mode etc.

Att prolematisera och motverka traditonella könsmönster och diskutera lika värden, detta gör du med hjälp av konsten, hur?
Jag använder mig utav ”Veckans bild”, som en uppstartsuppgift, i stort sett varje lektion. Bilden projekteras upp på duken i klassrummet och eleverna ser den direkt de kommer in. På detta sättet får jag in bildanalys oftare i undervisningen och kan lyfta aktuella ämnen. Vi kan genom konsten/bilder lära oss mer om värdegrundsfrågor.
Jag lyfter jämställdhetsfrågor flera gånger under ett läsår och det blir på så sätt något återkommande. Exempelvis en bild som leder tankarna till våld mot kvinnor, veckan som innehåller Internationella dagen mot våld mot kvinnor. Jag informerar om hur skrämmande statistiken ser ut, hur vanligt det är att kvinnor blir utsatta för sexuellt och fysiskt våld.
Eleverna frågar och jag försöker att vara så påläst jag bara kan vara i dessa frågor och ger dem svar. Vi hamnar i resonemang om våldtäkter, prostitution och porr, och då gäller det att ha koll och kunna svara dem. Jag fick frågan ”Ser du på alla män som potentiella våldtäksmän?” under hösten. Jag svarade:

”Lisa, 22 år gammal är ute på krogen och dansar. En full, tafsig snubbe närmar sig henne flera gånger under kvällen. Hon avvisar honom gång på gång. När Lisa går hem, då är hon rädd. Rädd för att han ska följa efter henne. Våldta henne? Misshandla henne? Mörda henne?”

-Paus-

”Kalle, 22, är ute på krogen. På dansgolvet tafsar en kvinna på hans rumpa. Detta händer flera gånger under kvällen. Han är inte intresserad och avvisar henne bestämt. Är Kalle rädd när han går hem?”
I dessa sammanhang använder jag våldspyramiden ganska frekvent, då den är så tydlig och pedagogisk. Man ser hur ett sexistiskt språk finns i botten av pyramiden och lägger en tydlig grund till det som längre fram kan leda till trakasserier och utnyttjande och så småningom betydligt värre saker.

Hur ser världen ut om 10 år om du fick bestämma?
Film- och bildvärlden representerar hur världen ser ut i stort, könsdiskriminerande reklam är utrotad och hat i alla former visar sig alltmer sällan.

*

Följ gärna Cathrin och hennes viktiga arbete på kontot @mrs_bildspråk via Instagram.