Krönika September – Strategier för en lyckad skolgång för tjejer med (och utan) ADHD
Strategier för en lyckad skolgång för tjejer med (och utan) ADHD
2 SEP 2021, STOCKHOLM
AV: Elisabet Apelqvist
Elisabet Apelqvist har varit lärare i 30 år och har under större delen av sin karriär arbetat med elever som har skolsvårigheter. Hon föreläser i sitt arbete för andra lärare och utbildar även lärare i hur man hanterar adhd, autism, skolfrånvaro mm. Efter hennes uppskattade inlägg i Heja Livet förra hösten om unga tjejer med adhd i skolmiljö, har hon också föreläst för psykologistuderande, coacher, föräldrar och andra intresserade. Många av hennes gamla elever söker upp henne när de blivit vuxna, för att berätta hur det bra allt blev tillslut och hon använder ofta deras berättelser som framgångsfaktorer, i sina föreläsningar och idag är det ni som får läsa hennes ord.
”Jag såg henne direkt, trots att det var mörkt. Klockan var sex och ett snöblandat regn föll mot den blanka asfalten och gjorde det nästan omöjligt att se någonting. Ljuset från bilens strålkastare reflekterades i regndropparna och bländade oss, som tvingats ut i ovädret. Hon gick med huvan på den slitna träningsoverallen neddragen till ögonbrynen, det blonda håret hängde i blöta testar runt det bleka ansiktet och hennes vita sneakers studsade som vanligt fram längs vägen. Energiska rytmiska kliv som passade illa till den sorgsna gestalten.
På en bråkdels sekund kände jag igen henne, mitt hjärta slog jublande dubbelvolter och min hjärna skickade lyckliga fyrverkerier kors och tvärs bland orediga tankar. Jag hade för flera år sedan begravt henne i mitt hjärta i tron att hon var död.
Nadjas och mina vägar hade korsats sju år tidigare, då hon, efter att ha blivit avstängd från ännu en skola, hamnade i min lilla undervisningsgrupp.
Till mig kom de, en grupp oroliga, otåliga, trotsiga och ibland även aggressiva och impulsiva, tonårsflickor, för att räkna matte. Till en början var jag förvånad att matematiken lyckades fånga upp deras outtröttliga energi, men i matematiken fann de den förutsägbarhet, regelbundenhet och pålitlighet som ofta saknas i livet. De blev avslappnade, koncentrerade och i mattesalen rådde en meditativ stillhet.
Nadja tvekar när jag saktar in bilen, men känner strax igen mig och ett stort leende lyser upp hennes ansikte. Hon hoppar över artighetsfraserna och frågar direkt om jag fortfarande arbetar i den mindre undervisningsgruppen och jag berättar att jag nu har ”vanliga” klasser.
Vad dumt! Hur ska då tjejer som jag klara skolan? Då måste du berätta för andra lärare, föräldrar och alla andra hur vi gjorde, så fler kan få hjälp!
Egentligen är det inte särskilt komplicerat. Det finns några strategier som forskning och beprövad erfarenhet visat vara framgångsrika i arbete med ungdomar i skolproblem;
Ungdomar som ”klarat” grundskolan har bättre självkänsla
Målet med gruppens arbete var att tjejerna skulle lämna grundskolan med betyg, tillräckliga för att komma in på gymnasiet. Forskning visar att en med betyg avslutad grundskola är en viktig grund för självkänslan hos ungdomar i svårigheter, samt en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa.
Främja skolnärvaro
Steg ett är att få ungdomarna till skolan. Som vuxen måste man visa att flickan är efterlängtad, välkommen och en betydande del av gruppen och skolan. Vi ringde efter frånvarande tjejer, skickade meddelanden och när de sedan kom till skolan visade vi att de var efterlängtade och att betydelsefulla uppgifter väntade.
Skapa goda relationer
Nyckeln till en lyckad skolgång är goda relationer. Lyssna på flickorna och bekräfta dem. Kommunicera höga förväntningar. Strukturen måste vara tydlig. Genomtänkta rutiner och god ordning gör att eleven inte behöver förbruka energi på själv försöka skapa ordning och styra dagen(och omgivningen).
Skolan måste vara meningsfull, hanterbar och begriplig.
Skolan måste vara meningsfull. Med en flicka på glid har man inte många minuter på sig att visa att hennes närvaro inte är förgäves. Skolan måste sträva efter att skapa sammanhang och att göra världen hanterbar och begriplig. Uppgifterna ska knyta an till flickans verklighet och skapa en god grund inför framtiden.
God arbetsmiljö
Många tjejer som upplevs som trotsiga och utagerande har egentligen stora koncentrationssvårigheter. Det är viktigt att miljön runt dessa ungdomar är lugn. Se över ljud, ljus och inredning.
Alla intryck, sociala kontakter och förväntningar som barnet utsätts för i skolan, kan vara utmattande. För att flickan ska orka komma till skolan måste man minska dessa påfrestningar så mycket som möjligt.
Samarbete med hemmet
En nära kontakt och gott samarbete med tjejernas hem är en förutsättning. Föräldrarna kan ha liknande svårigheter som ungdomen, eftersom ärftligheten är stor. Föräldern kanske inte haft en fungerande skolgång och vet inte vad som förväntas, eller har inte möjlighet att svara mot kraven som skolan ställer. Skolan ansvarar för undervisningen och föräldern för hem och fritid.
Strategier för framtiden
Att kunna prioritera, planera, organisera, genomföra och utvärdera sina handlingar är viktiga strategier att ha med sig i livet och i framtiden. Tjejerna behöver lära sig hur de ska ta sig an verkliga problem i det verkliga livet, eftersom skolan endast är ett kort ögonblick av ett liv.Åter till Nadja. Hon hoppar in i bilen, glad att slippa fortsätta den blöta promenaden. Hon redogör på sitt vanliga forcerade sätt, för alla omvägar hennes liv tagit, via kriminalitet, droger och utanförskap, för att nu, berättar hon svällande av stolthet, ha nått fram till en tydlig plan;
-Du vet hur ni alltid sa att jag var som en gnistrande diamant, så värdefull. Jag sa alltid att det bara var ni som kunde se det. Vet du, nu ser jag det själv. Jag har upptäckt att jag faktiskt har många kvaliteter och…Jag har börjat plugga! Jag ska läsa in gymnasiet och sedan..resten är historia..Det är vår skyldighet som vuxna, att visa vägen, ibland sopa den lite, men framför allt visa att världen är meningsfull, hanterbar och begriplig och att vi alla har en plats där.”